Industrin genomgår en snabb omvandling där hållbarhet och digitalisering blir alltmer sammankopplade. Ett initiativ som spelar en central roll i denna utveckling är Digitala Produktpass (DPP). Ulf Bodin, professor vid Luleå Tekniska Universitet inom Cyberfysiska system, arbetar aktivt med forskning och industriella projekt kopplade till digitala produktpass och tillverkningsindustrin. Hans arbete fokuserar på tekniska lösningar, men även på affärsmässiga och regulatoriska aspekter som påverkar industrins framtid. Här svarar han på fem viktiga frågor om digitala produktpass och hur de kan skapa värde för industriföretag. 

Hur hänger hållbarhet och digitalisering ihop?

Hållbarhet handlar i grunden om att kunna spåra och förstå materialflöden och energianvändning under produktens hela livscykel. Detta är mycket komplext och kräver stora mängder data. Digitalisering möjliggör mätning, insamling, analys och automatisering av dessa processer, vilket gör det enklare för företag att uppfylla hållbarhetsmål. Med digitala produktpass kan man till exempel följa en produkts klimatavtryck och resursanvändning längst hela värdekedjan och även underlätta den slutlig återvinningen.

För att nå hållbarhet behövs helt enkelt spårbarhet och därmed digitalisering.

Hur påverkar de kommande lagkraven industrin?

EU har en hög ambitionsnivå när det gäller hållbarhet och cirkulär ekonomi, och digitala produktpass är en del av den strategin. Det är ett politiskt initiativ som inte är helt uppbackat av näringslivet, så det kommer att bli spännande att se hur det tas emot. För industrin kommer det att innebära en viss utmaning att anpassa sig, men det är samtidigt en möjlighet att ligga i framkant globalt.

Det blir viktigt att implementera väletablerade lösningar som är kompatibla med standarder och att ha koll på regulatoriska krav för att undvika onödiga kostnader och ineffektiva lösningar.

Varför behövs lagkrav för att förbättra hållbarheten inom industrin?

Trots att tekniken för spårbarhet och datautbyte har funnits länge, har den inte fått genomslag i industrin på bred front. Detta beror delvis på att värdet av att dela data ofta uppstår i ett ekosystem snarare än i ett enskilt företags affärsplan. Datahantering är förknippat med kostnader som man inte ansett vara prioriterade. Lagkrav och styrmedel hjälper till att skapa en gemensam riktning och ger incitament för företag att investera i digitala och hållbara lösningar.

Hur kan digitala produktpass bidra till ökad konkurrenskraft för svenska industriföretag?

Till exempel har svensk industri länge varit duktiga på att producera miljömässiga produkter och lösningar, men för att kunna dra nytta av det behöver vi kunna bevisa det. Digitala produktpass kan säkerställa transparens och motverka "greenwashing" genom att visa verifierad data om produkters miljöpåverkan vilket kan bli en konkurrensfördel för många svenska företag. Exempelvis inom stålindustrin kan digitala produktpass användas för att marknadsföra och bevisa att svensktillverkat "grönt stål" verkligen är miljövänligt.

Vilka utmaningar kan företag möta vid införandet av digitala produktpass?

Den första utmaningen är att effektivt samla in och hantera de data som krävs för att uppfylla kraven utan att dra på sig onödiga kostnader och problem. Datat finns ofta, men behöver struktureras och hanteringen automatiseras. Det handlar om att integrera befintliga IT-system och standarder på ett smidigt sätt.
Den andra utmaningen är att göra mer än att bara uppfylla lagkrav – de företag som lyckas använda digitala produktpass strategiskt för att skapa nya affärsmöjligheter kommer att ha en stor konkurrensfördel.

Det viktigaste  av allt är att börja i tid! Större företag har ofta resurser för att hantera dessa omställningar, men mindre företag bör aktivt söka samarbete och nätverk för att inte hamna på efterkälken. Digitala produktpass kommer att bli en del av industrins framtid – de som agerar tidigt kommer att vara de som drar störst nytta av dem.