Seiia står för SwEdish Industrial Interoperability Association och är ett branschnätverk som verkar för ökad interoperabilitet inom svensk industri. Seiia samlar aktörer inom industrin för att främja samarbete och innovation samt stötta utvecklingen av framtidens industrilösningar. I dagsläget finns över 40 medlemsföretag, och intresset för området ökar. Ditwin är en av medlemmarna. Här möter vi Erik Molin som är Operativ chef på Seiia för att få hans syn på digitalisering, interoperabilitet och digitala produktpass.
Hur anser du att hållbarhet och digitalisering hänger ihop?
I och med EU-förordningen ESPR (Ecodesign for Sustainable Products Regulation) blir det väldigt tydligt att det hänger ihop. Dock verkar inte industrin se det så i nuläget. Lagkravet på digitala produktpass kommer att bidra till att fler förstår hur det hänger ihop.
Tror inte att en UH-chef kommer att tänka på hållbarhet vid arbetet med att effektivisera och automatisera en underhållsprocess, även om det mesta som förenklar och effektiviserar i förlängningen bidrar till minskat resursslöseri och ökad hållbarhet.
Idag finns det många som fokuserar på cirkularitet. Det är såklart viktigt, men digitalisering är ju ett verktyg för att skapa en cirkulär värld. Jag upplever att det finns en övertro till kopplingen, behöver hitta något närmare dvs något som man snabbt ser förenklar eller förbättrar. Det är avgörande för att vi människor ska vilja förändra vårt arbete och förhållningssätt.
Vad anser du behövs för att industrin ska lyckas med sin omställning?
Det behövs en kulturell resa för att få in ett nytt synsätt på digitalisering. Digitalisering handlar mycket om förändring i vårt vardagliga arbete, vilket kan uppfattas utmanande och hotfullt. Privat är vi mer förändringsbenägna då vi påverkas av sociala media mm. Därför har digitalisering blivit mer anammat privat och många har hittat nya digitala verktyg. Till exempel använder nästan alla Google maps idag istället för en kartbok. Och har man väl börjat använda Google maps, vill man inte gå tillbaka till kartboken. Industrin sitter krampaktigt och håller kvar i sin kartbok (dvs fokuserar dokument istället för data), och det blir ett stort hinder för digitaliseringen.
Vi behöver bygga förändringsbenägna organisationer som förstår värdet i ett större perspektiv. Det handlar inte om lösningar, det finns massor av bra lösningar, det handlar mer om användandet och förändringsresan. Behöver hitta hur det blir bättre för oss i vårt dagliga arbete, och skapa förutsättningar för att förändra.
Vad gör interoperabilitet och digitalisering lönsamt?
Det är att vi kan effektivisera vårt arbete och säkerställa kvalitet över tid. Bibehålla kvalitet i informationsöverlämningar genom ett projekts olika faser.
Vi behöver bort från det manuella och säkra automatisk dataöverlämning. Leveranser behöver ske i läsbart format, inga pdf-filer som ska hanteras manuellt då det innebär ett stort arbete och risk för felkälla. Bibehållen informationskvalitet över tid kan bidra till ökad lönsamhet.
Först behöver vi få ordning på kvalitet för datat. sedan kan vi använda machine learning och AI-verktyg för att effektivisera mera. Exempelvis har ett ingenjörsföretag som skapat en algoritm och knowledge graph för att beräkna ventildata effektiviserat arbetet med ventilberäkningar tusenfalt. Genom att bygga in mångårig erfarenhetsdata i en knowledge graph med hjälp av AI finns det otroliga möjligheter att förenkla vårt arbete. Det är dock svårt att veta hur mycket pengar som sparas, delvis för att vi själva har svårt att veta exakt vilken effekt denna typ av lösningar kan ge.
Steg ett är dock att skapa kvalitet på datat och för det behövs ett gemensamt digitalt språk. Alla digitala lösningar vi använder i vardagen är baserade på standarder. Vad är bluetooth? Vad är HTML? Jo standarder, allt bygger på standarder. Större anammande av standarder är avgörande för att lyckas med den digitala transformationen. Många industrier hittar på egna lösningar och tänker “kan själv”, men för att lyckas med den digitala transformationen behöver man börja tillämpa internationella standarder i mycket högre grad.
Hur tror du att lagkravet på Digitala Produktpass kommer att påverka industrin?
Chockartat! Jag tror att man kommer att få en chock när man inser vad det innebär. Och att det faktiskt är en lag som man måste följa. Vi behöver nå ut med information redan nu så att industrin kan börja förbereda sig. Även om allt inte är satt ännu, så bör vi påbörja arbetet omgående.
Initialt kommer nog industrin mest att uppleva det nya lagkravet som jobbigt och kostsamt, men inom kort tror jag att man kommer att inse vilket värde det faktiskt kommer att skapa.
Behövs mer konstruktiv information kring digitala produktpass, både för att industrin ska påbörja arbetet samt för att man ska förstå vad det kommer att innebära. Behövs även nytänkande för att se hur man ska hantera all data och skapa verkliga värden för verksamheten.
Vilka tre råd vill du ge till de svenska industriföretagen för att de ska lyckas hålla sig konkurrenskraftiga även i framtiden?
