
Ett företag köper in de senaste XR-headseten, håller ett spännande pilotprojekt, och sedan… händer ingenting. I sämsta fall hamnar utrustningen i ett bokat rum som plockas fram tjugo gånger på ett år, och ledningen börjar ångra hela investeringen. Detta är en sann historia, som vi helst slipper se upprepas.
Extended Reality (XR) rymmer Virtual Reality (VR), Augmented Reality (AR) och Mixed Reality (MR) som har utvecklats sedan 50-talet, men trots detta inte riktigt lyckats bli en självklar standard i ingenjörers vardag. Tiden med för tunga headsets och dålig visuell kvalitet är dock över. När vi rör oss mot den gröna omställningen med produktion fokuserad mot industri 5.0 och en brist i kapacitet för att möta personalbehovet är digitala verktyg positionerade som grundläggande för att lyckas.
Denna grund är varför det är intressant att utforska vad XR kan bidra med, varför det inte riktigt tagit fart, och hur detta kan motverkas.. Det var precis den här klyftan jag ville förstå under genomförandet av mitt examensarbete.
Arbetet visar att XR-initiativ i industrin nästan alltid drivs organiskt av en liten klick entusiaster, ofta runt 10 % av en avdelning. De driver pilotprojekt med enorm passion, men när verktyget sedan ska skalas upp och möta den mer pragmatiska majoriteten av arbetsstyrkan tar det stopp.
Då tar kognitiv och praktisk friktion över. Det handlar om tunga CAD-modeller som tar tid att optimera, rigida IT-säkerhetsprotokoll, eller helt banala fysiska trösklar som att användarens vanliga glasögon inte får plats inuti headsetet. Till detta kommer en underskattad social friktion, flera användare vittnar om en känsla av fånighet när de bär ett headset och skärmar av sig från kollegor.
Lösningen på detta är inte att köpa ett ännu dyrare headset med lite skarpare skärmar. Framgångsrik XR-implementering är en organisatorisk och social utmaning, inte en rent teknisk. Precis som målet med Ditwins tjänster, att få ingenjörer att sucka mindre, och i stället bli mer kreativa, effektiva och glada, måste de nuvarande trösklarna överstigas. För att nå dit är en väg genom ett människocentrerat tänk, där användarnas behov går först. Tekniken måste anpassa sig efter människan och uppgiften, inte tvärtom.
När vi tittar på förmågorna som finns i XR, (nej, ett kalkylblad blir inte roligare för att du tittar på det i VR) utkristalliserar sig två tydliga guldgruvor för tillverkningsindustrin:
Hårdvaran har äntligen nått en mognadsgrad där den faktiskt fungerar i praktiken. Nu handlar det bara om att ge organisationerna rätt karta för att våga navigera förändringen.
Vill du veta mer om vad man bör tänka på, eller diskutera hur din organisation kan ta nästa steg inom Extended Reality? Hör av dig till oss på Ditwin.